Tomten som äter gröt som alltid står på köksbordet, krubban som står i hörnskåpet i vardagsrummet, proslin-tomtegumman på matbordet, den stora tomten som står vid granen tillsammans med julbocken och grisen, den stora tomten med lyktan som står i hallen, den lilla byn som ska vara utplacerad på skåpet. Men resten då? Mamma har köpt väldigt många olika tomtar genom åren som alla brukade komma fram till julen. I år fick jag ta på mig att städa vardagsrummet och placera ut alla tomtar hemma. Men jag kom inte ihåg var Mamma brukade ställa dem. Alla tomtar kom inte ens fram, många fick ligga kvar i kartongen eller i en påse invirad i en servett eller hushållspapper. Och den lilla byn med alla hus och små julfigurer kom faktiskt inte ens fram den heller, jag var för lat för att ta fram dem. På julaftonsmorgonen kom Pappa och väckte mig och ställde ett tänt ljus inne på mitt rum, som han brukar göra, som han och mamma brukade göra. Jag fick en kram pappa som sa att det snart var dags för frukost. Jag hörde på hans röst att han hade gråten i halsen, det lät åtminstone lite som det, och det räckte för att tårarna skulle börja rinna för mig. Efter frukosten åkte vi ut till kyrkogården och efter det var det bara att åka hem och sminka om sig igen.. Juldagsfirandet bangade jag helt och hållet, ingen fest i Rosa Huset och inget dansade på Statt följt av flertalet hälsningsfraser som börjar med "hej, hur är det med dig? vad gör du nu förtiden?" till personer som man inte har någon kontakt med överhuvudtaget annars, personer som jag knappt kan kalla för mina kompisar längre. Jag klarade mig utan det i år. 6 dagar hade jag hemma i Värmland tillsammans med familjen och nu är jag tillbaka i Lkpg igen, jobbet hägrade men bara för lite drygt en månad till, sen väntar nya äventyr!
/L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar